Ni har säkert sett på TV om det stora snökaoset i Stockholm. Själv har jag alltid tyckt att det har varit så löjligt, snudd på patetiskt när jag ser på TV att det blir totalkaos i Stockholm när det snöar någon centimeter. Och väl på plats i snödrivan så ser man snönproblemet på ett annat sätt. Det mesta verkar ankomma på vissa (van)föreställningar som Stockholmarna har rörande bilar och trafik.
En några av de vanligaste vanföreställningarna är att:

Vad beror kaoset på? Några saker som jag noterade.

1) Varningarna om trafiksvårigheterna började i söndags, så det fanns bara tre dagar för stockholmarna att byta till ändamålsenliga däck.

2) 90-95% av personbilarna körde på sommardäck.

3) 50% av dem äger inte några vinterdäck.

4) 100% av bussarna och vägverkets bilar körde på sommardäck.

5) Stockolmarna tror att salt befriar vägar från snö omedelbart och detta varar i flera månader. Sand är inte någonting som de sprider på vägarna.

6) Ingen bilist har med sig en bogserlina

7) Ingen bilist har med sig startkablar

8) Ingen bilist har med sig en spade

9) Ingen bilist har med sig snö- eller åk-kedjor

10) Ingen bilist med självaktning har med sig mössa, vantar eller andra ändamålsenliga klädespersedlar.

11) En stillastående bil som blinkar orange i alla fyra hörnen är ett tecken på att det är en lantis bil och därmed är den besmittad med paria och man kan därför inte närma sig bilen utan skyddsutrustning. Som sådan räknas även den egna bilen bara man håller dörrar och fönster ordentligt stängda och låsta.

12) Bilarnas dörrar går bara att öppna i parkeringshus och i garage. Sidorutorna kan i undantagsfall vevas ned när man behöver instruera andra bilister hur de egentligen borde köra. Att dörrarna skulle kunna öppnas för att stiga ur och skjuta på den egna eller Gud förbjude en medtrafikants bil är fullständigt otänkbart. Att hjälpa en medtrafikant är ett brott mot stockholmsvägtraffikförordnings första regel och detta är någonting som bara ovetande lantisar gör till dess att riktiga stockholmare har tutat öronen av dem.

13) Bästa sättet att hjälpa bilar som inte tar sig framåt är att med tutans hjälp trycka igång en stillastående bil. Ju fler som tutar desto fortare kommer man upp för backen.

14) Stockholmare är dåliga i tillämpad matematik. Anta att biltutans effekt är 4 watt och att det krävs någonstans mellan en till två personer att putta på bilen, säg 400- 800 watt. Det skulle således krävas 100 – 200 tutande bilar för att trycka en bil upp för en backe. Eftersom verkningsgraden är lägre än 100%, säg att den bara är 1% så krävs det istället 10-20 tusen tutande bilar. Detta vill stockholmarna testa i praktiken, problemet är bara att de testar att tuta från alla håll, inte bara bakifrån.

15) SUV:ar eller andra Jeepliknande bilar är bara till för att glida (mer som crousa) omkring i vid kändiskrogarna i stan. När det snöar är dessa bilar högre och därför bättre att se ned på sina medtrafikanter från. Samt vara snälla och hjälpsamma genom att tuta på dem som alla andra goda bilister.

16) Sedan visar sig SUV:arna för 300 tusen och uppåt (MYCKET uppåt) ha en annan brist, de kan vara safariutrustade med superswamperdäck, höjningssatser, kvistskydd, skärmbreddare och islagsskydd för tiotusentals kronor - sådant som verkligen behövs i storstadsdjungeln. Däremot kula, dragkrok eller bogserlina anses vara krimskrams som storstadsbon av idag inte har råd med.

17) Det finns sandlådor utposterade i många korsningar, men som ni alla vet är sandlådorna endast till för barnen att leka i - inte för vuxna att skotta sand ur och lägga framför hjulen. Men å andra sidan de vuxna kan inte gå ur bilen och skotta med spaden de inte har.

18) Ser man en bil som står stilla och inte kan ta sig uppåt är det ett säkert tecken på att det är en lantis som kör så att det är bäst att man kör om. Att man sedan helt plötsligt förvandlas till lantis vid sidan om den första bilen anses inte som ett problem, utan snarare ett tecken på att det är dags att försöka transformera om sommardäcken till vinterdäck. Denna procedur upprepas till dess att hela vägens bredd är fylld med lantisar.

19) Kommer det en bil glidandes mot den egna bilen så kan man hjälpa lantisen i den bilen att komma på rätt köl genom att blinka med helljuset. Alla vet ju att man kan flytta föremål, exempelvis celler med laser, så då är det ju klart att man kan flytta bilar som ju kan ha många celler genom att blinka med lysena åt dem. Tyvärr är inte bilarna utrustade kraftiga lasrar utan 55 w H4 lampor, detta löser man genom att köra nära bilen man vill flytta. Antingen lyckas man blinka tillräckligt intensivt och nära eller så får verkstaden räta lite bucklor.

20) Vissa fordon särbehandlas. Dessa fordon utgörs främst av gruppen kombibilsliknande bilar med blå blinkande lampor på taket och att de spelar en enformig melodi – inte som glassbilens poppiga truddelutt. Dessa bilar framföres av chaufförer som saknar vett och sans och därför alltid behöver påminnas om hur de egentligen skall köra. Försöker dessa bilförare köra om en karavan av bilar skall de av pliktskyldiga medtrafikanter genast 'tryckas' tillbaka till sin plats i kön. Kommer de i en korsning skall man se till att täppa till den så att inte ligisten kan köra äventyrligt fort igenom den och
komma före i kön. Ett undantag för dessa bilar finns dock och det är om du själv ligger på båren i bilen - då skall alla medtrafikanter visa just den bilen största vördnad och hänsyn.

Detta för två (!!) centimeter snö!

Men sådär beteer väl inte vi oss, jag menar vi i norrland, för visst hjälper vi alltid till, visst har vi bogserlina, startkablar och varma kläder i den egna bilen när vi far, eller???